Svensk ordbok 2009, webbversion
verb slog slagit, pres. slår
slag·it i|från1vara oemottaglig för
smuts, väta o.d.; om tyg
Nollslå ifrån sig ngtsedan 19042göra sig kvitt
ngt (vanligen ngt abstrakt)
komm.slå ifrån sig alla dystra tankarslå ifrån sig ngtsedan 15363bestämt vägra att acceptera
ngt
komm.de frågade om han ville bli ordförande, men han slog ifrån sig (med båda händerna)slå ifrån sigsedan 1855